Sri Lanka, del 2

Här fortsätter berättelsen om sommarens Sri Lanka-resa.

Då vi spenderat ca en vecka i Tangalla och inte längre var uppbundna att stanna på ett ställe bestämde vi oss för att röra oss uppåt mot Colombo längs med kusten. 1:a stopp skulle bli Galle, en tvådelad stad som har en gammal del, ett fort med ringmur och en nyare, modern affärsstad. Vi läste guideböcker och letade på nätet efter ett hotell att bo på men inget kändes bra. Vi kunde bara inte bestämma oss.
Irriterade över vår egen obeslutsamhet tog vi en promenad för att äta middag och se om hjärnorna fungerade lite bättre efter lite mat. Det ställe dit vi var påväg som var ett av våra favoritställen var till vår förvåning stängt så vi fortsatte en liten bit längre upp längs vägen och hittade ett ställe som hette Moonstone Villas och låg på en kulle med utsikt över havet från en mysig uteservering. Där fanns även jättefina rum och såg väldigt välskött ut, åker jag tillbaka kommer jag absolut att bo där några dagar.

Moonstone Villas

Uteserveringen

Vi beställde mat som var lika god som all lankesisk mat vi provade. Märkligt att jag aldrig har hört talas om det lankesiska köket som är helt fantastiskt och förtjänar högsta betyg. Stället visade sig tillhöra en dam från Canada, Raelene, som kommit till Sri Lanka som volontär efter tsunamin för att hjälpa till med uppbyggnad av raserade byggnader. Vi fick av Raelene en massa bra tips på restauranger och sevärdheter i Galle vilket vi tacksamt tog emot. det var ett mycket trivsamt och vänligt ställe och det var nästan så att vi övervägde att skjuta på resan till Galle för att stanna där istället.

Då vi kom tillbaka till hotellet och skulle boka hotell för nästa dag så gick det helt plötsligt hur enkelt som helst. Hotellet Lady Hill Hotel  dök upp och vi som precis var hemkomna från en härlig dam på en kulle tänkte att "this is it".

Det var en vacker och trivsam resa dit, vår chaufför som visade sig komma från Moonstone Villas där vi hade varit dagen innan, körde lugnt och försiktigt. När vi kom till Galle fick vi känslan av att vi passerade staden och åkte på en smal slingrig väg långt ut i ingenstans. Vi fick en dålig känsla redan innan vi lämnat taxin trots ett jättetrevligt mottagande. Rummen var enkla men hade AC och varmvatten.

Lady Hill Hotel

Trappan upp till ayurvedarummet

Efter att ha installerat oss begav vi oss till Galle Fort för att se hur det såg ut innanför ringmuren. Vi fick för oss att det var där man borde vara och bo så vi gick runt och kollade lite hotell i syfte att byta hotell nästa dag. Tillbaka på Lady Hill såg vi plötsligt; det var ju ett jätte vackert ställe som inte alls låg långt i från stan så vi bestämde oss att bo kvar och t.o.m. lägga till en natt så att vi hann med lite ayurvedabehandlingar. Ayurveda fokuset på resan hade i princip försvunnit och här fanns chansen att ta tillbaka lite av det.

Skolutflykt vid Galle Fort

Jessica på ringmuren

Vi bokade samma behandling båda två; huvud, nacke, axlar och ansiktsmassage. Märkligt nog fick vi inte alls samma behandling. Min massage var inte helt ok och en kvinnlig massös hade varit lösningen, massören blev dock ganska paff eftersom jag började skratta åt hans inviter och märkliga massage, jag kunde bara tänka på hur jag skulle berätta för Jessica vad som hade hänt.
Ayurvedarummet var fantastiskt vackert så en viss behållning hade jag ändå av behandlingen.

Ayurvedabehandlingsrummet

Efter två nätter på Lady Hill var det dags att åka vidare till Bentota och eftersom detta blev så långt så får jag skapa ett inlägg som heter Sri Lanka, del 3.

Sri Lanka, del 1

Då var avresedagen äntligen där. Det började i kaos, jag hade då jag plockade ut mina kort ur plånboken rensat lite väl mycket så jag hade inget kreditkort alls med.....tur att det fanns en SEB monter på Arlanda så jag kunde föra över pengar till Jessicas konto.

Flygresan gick jättefort, vi hade så mycket att prata om och skrattade oss via Doha ända till Colombo. Det var två glada, förväntansfulla och trötta tjejer som landade i ett varmt och kvavt Colombo.

Vi fortsatte direkt ner till Tangalla, en liten ort på södra delen av ön. Det var en riktig mardrömsfärd. Det var så galen trafik så vi bestämde oss för att sova, det kändes ändå bättre att slippa se alla gånger vi nästan krockade. Vi klarade bilresan helskinnade till skillnad mot en stor varan som korsade vägen i sakta mak.

Chockade efter bilresan installerade vi oss på vårt ayurveda-hotell som i verkligheten inte var mer än ett hus med tre rum som lämnade mycket att önska och ett ayurvedabehandlingsrum beläget på stranden.

Framför huset slog vågorna höga och brusade och slog så högt att det var svårt att prata med varandra, än mindre sova. Huset var ventilerat genom att ha öppet rakt ut under takfoten vilket skapade en resonans som gjorde att då dörren var stängd lät det som att det var storm. Jag kunde riktigt se vågorna skölja över huset och första natten tror jag att jag sprang in till Jessicas rum minst 3 gånger i halvpanik.

Dagen efter tog vi en heldagspromenad på stranden. Det var verkligen som att vandra i paradiset. En folktom strand, vackra fiskebåtar och böljande kokos-palmer.
Efter en lång promenad i stekhet sol hittade vi ett mysigt ställe där vi la oss i varsin hängmatta och vätskade upp oss och läste böcker. Stället hette Sandys och blev vårt favorit-hak.

Självklart testade vi ayurvedisk massage där vi bodde och massagen var riktigt bra men kändes inte så ayurvedisk utan mest som vanlig knådning.

Efter 3 sömnlösa nätter gav vi upp och lämnade stället där vi hade tänkt att tillbringa nästan två veckor. Detta var så klart inte populärt hos ägarna av stället och resulterade i att vi nästan fick fly därifrån. Vi flyttade till det lite mer lyxiga Tangalla Bay Hotel, där det var i princip tyst, fanns AC, pool och varmvatten. Där blev vi också bekanta med den lokala ölen Lion Lager som var riktigt god. Bortskämda västerlänningar som vi är så trivdes vi mycket bra och mådde riktigt gott ända tills vi träffade damen på kullen. Läs mer om detta i Sri Lanka, del 2 som kommer snart.

Utbildnings- och resefunderingar

Då jag funderade på olika utbildningsvägar till att bli ayurvedisk hälsorådgivare övervägde jag flera olika alternativ. I Sverige finns utbildningen på flera platser och pågår i upp till ca 1 år. Om man istället åker till Indien kan man hitta intensivkurser på 2-3 veckor. Jag sökte råd och tips av Susanne som bloggar på ayurvedalifestyletravel.blogspot.com och själv är ayurvedisk hälsorådgivare samt arrangerar ayurvedaresor till Indien och Sri Lanka. Hon rekommenderade utbildningen på Ayurveda-Akademin och på den vägen är det.

Jag bestämde mig för att kombinera den svenska utbildningen med att åka till Indien eller Sri Lanka för att lära mig mer om ayurvediska kroppsbehandlingar genom att själv uppleva dem.

En bekant rekommenderade Sri Lanka men jag kände mig lite tveksam och tänkte att jag kanske hellre ville åka till Indien där jag har mina rötter. En vän till mig sa: "Cici, you don´t belong to India and you don´t belong to Sweden, you belong to the world". Efter lite funderingar bestämde jag mig för Sri Lanka.

Resan bokades i maj och efter den dagen började plötsligt en rad av roliga saker att hända:

• Jag träffar Jessica, en bekant från min barndomsstad på öppet hus på Ayurveda-Akademin och berättar för henne om resan
• Någon vecka senare skriver Jessica till mig och frågar om resedetaljer, så som datum, boende, kostnader
• Jessica bestämmer sig för att om hon mot all förmodan får semester så vill hon följa med.
• Allt löser sig. Jessica får semester och flygbiljetter till samma plan som mig.

Det kändes jätteskönt, att åka själv kändes på gränsen till för spännande.

I nästa inlägg får ni följa med på vår resa.

Ayurveda-Akademin

I helgen startade min utbildning till ayurvedisk hälsorådgivare på Ayurveda-Akademin i Helenelund, Sollentuna. Vi var ca 15 st ivriga elever.

Som grundläggande information pratade vår lärare Johan Ljungsberg om vad ayurveda betyder och att det handlar om att skapa balans. Johan var otroligt underhållande, både kunnig, rolig och en bra talare.
De här två första dagarna var ganska teoretiska men fantastiskt spännande och inspirerande.
Vi fick redan nu första veckoslutet börja att lära oss att pulsläsa, jättespännande men svårt. Jag och flera av de andra som läste min puls kände ingenting. Orsaken till detta var att jag hade en vatapuls som var väldigt svag och även undflyende.

De här dagarna kändes som egenterapi då jag riktigt kunde känna hur jag växte och utvecklade mitt tankesätt där i föreläsningssalen. Johan läste även ur en av vedaskrifterna vilket fick mig att hamna i en djup och stärkande meditation.

Jag ser mycket fram emot nästa tillfälle som är i början av oktober och känner mig redan nu som en nästan-hälsorådgivare.

En viktig sak som jag tar med mig från den här helgen är några ord om lidandet.
Lidandet är förändring och kan vara mer utvecklande för oss än yoga och andra terapier. För att livet ska bli uttrycksfullt behövs upp och ner så som lidandet och lyckan.

Att välja sig själv

"Then the stars reach down and tells us there is always one escape.."

- Through the barricades / Spandau ballet 

I dag var första dagen på mitt nya jobb. Dagens höjdpunkt var då en av mina nya kollegor kom fram till mig och berättade att hon delade mitt ayurvedaintresse. Då kände jag att det här blir nog riktigt bra; en likasinnad!

För en tid sedan funderade jag en massa på vad jag ville göra med mitt liv och på en av mina ayurvedakonsultationer fick jag i läxa att ta reda på:

1. Vad jag är bra på
2. Vad jag är bättre på
3. Vad jag är bäst på

Detta gjorde inte att jag direkt visste vad jag ville göra men det blev väldigt tydligt vad jag inte skulle göra.

Att så sina frön på fel ställe där det inte finns tillräckligt med luft, ljus, värme och vatten för att de ska kunna gro är väldigt vanligt och slutar oftast inte bra. Jag vaknade efter övningen ovan upp och såg att det var precis så det var just då så jag bestämde mig för att välja mig själv. Att lyssna på den röst som sa att det var dags att odla på en annan åker.

Nu ser jag fram emot att på sikt kunna skörda!

Ayurvedisk yoga

Maya

Yogan och jag är inte alltid kompisar, vi har ett upp och ner förhållande.
Jag har testat olika typer av yoga vid flera olika tillfällen i mitt liv och aldrig riktigt känt att jag fått ut något av det.

Först nu då jag har testat ayurvedisk yoga så börjar yogan ge mig något tillbaka. Jag träffade Maya som är ayurvedisk yogaterapeut tidigt i våras för en enskild yogasession. Mer information om vad ayurvedisk yogaterapi är finns på www.yogam.se. Med sitt lugna och inkännande sätt kunde hon  se var jag var i yogan och vad jag behövde just då. Vi började med att prata om vem jag är och i vilken situation jag var då, sedan gjorde Maya en andningsdiagnostisering och slutligen satte hon ihop ett program med rörelser (asanas) som jag skulle göra varje morgon. Resultatet efter några veckor var fantastiskt, jag kände mig flera centimeter längre och fick en helt annan hållning. I samband med att resultatet började visa sig var jag på en hälsoundersökning på företagshälsovården och faktiskt; jag har aldrig varit så lång förut; 1,5 cm längre än normalt, och nej jag hade inte glömt att ta av mig skorna.

Jag träffade Maya ett par gånger till under våren / sommaren och vi utvecklade då programmet. Någonstans i början av sommaren hamnade jag och yogan i konflikt med varandra, jag kan inte förklara det men plötsligt ville jag inte längre. Jag bestämde mig för att på min semester på Sri Lanka skulle jag yoga varje dag och verkligen komma igång igen. Jag yogade inte en enda gång på Sri Lanka även om det ser ut så på bilderna nedan. De togs enbart som en kul grej, men personen på bilderna är personen som har skrivit inlägget :-)

Tangalla, Sri Lanka

I går träffade jag Maya igen och hon visste såklart vad vi skulle göra efter att ha lyssnat på både vad jag sa och hur jag andades. Jag fick ett nytt program, lite kortare, lite enklare övningar men precis vad jag behöver just nu.
I dag har jag ställt mig på mattan och gjort övningarna och det kändes jättebra.

Tack härliga vackra Maya!

Janesh Vaidya i Uppsala

Janesh Vaidya

I går var jag och ett par av mina vänner på Janesh Vaidyas föreläsning i Uppsala.
Föreläsningen hölls på Uppsala Yogaskola. Då vi gick in möttes vi av en inbjudande doft av rökelse och på bordet fanns frukt och yogi-te framdukat. Jättemysigt!!!

Janesh underhöll oss i ca 2 timmar med livskunskap / ayurveda.
Han berättade bl.a. om ayurvedans koppling till astrologi; att vilket födelsedominant element (vata, pitta eller kapha) vi får beror på månen, solen och jordens placering vid befruktningen och födelseögonblicket.
Idag har jag en liten fundering kring detta.
Hur blir det då vi ingriper i naturens gång och exempelvis sätter igång en förlossning eller utför Kejsarsnitt i förtid?

En annan intressant sak som Janesh tog upp är det här med pulsläsning enligt ayurveda.
Många ayurvedaterapeuter och läkare läser pulsen bara på ena handleden.
Den vänstra på kvinnor och den högra på män.
Detta för att den vänstra anses spegla våra kvinnliga sidor och den högra våra manliga sidor.
Janesh pulsläser alltid på bägge handlederna eftersom det förutom att vi alla har både kvinnliga och manliga sidor också är så att den vänstra, kvinnliga speglar vårt sinne och den högra, manliga speglar vår kropp.
Så för att få en helhetsbild av en person så bör man pulsläsa båda sidor.
Lyckosamt för de som bara läser ena sidan så stämmer ofta diagnosen väldigt bra eftersom en obalans i vårt sinne efter en tid också ger en obalans i vår kropp och tvärt om.

Många intressanta frågor togs upp och de blev en hel del fniss då vi i publiken kände igen oss eller våra nära och kära i personlighetstyperna han beskrev och gestaltade.

Föreläsningen avslutades vackert med dikten "Happiness is like butterflies" som även detta inlägg avslutas med.

Efter föreläsningen passade en stor del av publiken på att få sina böcker signerade.

Boksignering

Vår Uppsala-tjejkväll avslutades med att vi gick till en närliggande indisk restaurang och åt vegetarisk thali innan vi mycket nöjda körde tillbaka mot Stockholm.